Jag visste sedan tidigare i veckan att jag skulle få några ensamma timmar idag, mitt över dagen, och när jag tänker tillbaka så tror jag inte att det har hänt sedan innan barnen kom till oss. Det låter kanske konstigt, men jag har nog inte varit ensam hemma utan sällskap under så långa stunder som den här (4 timmar).
Jag har ett ganska stort behov att få vara ensam ibland och visst är jag det emellanåt, men då är det jag som åker iväg och gör något på egen hand. Det kan vara skönt att vara själv i den miljö som man tycker om och trivs i, tex. hemmet...
Min ursprungliga plan var att jag som vanligt på lördagar skulle börja morgonen med någon slags pulshöjande aktivitet, men eftersom att min näsa rinner och min rygg protesterar (sån´t som inte ska hända mig ;)) så blev det istället sovmorgon, vilket inte var helt fel det heller.
Familjen åkte iväg åt olika håll och jag blev nu som sagt själv hemma med denna sköna känsla av avkoppling som jag hade byggt upp förväntningar om under veckan.
Jag hade tidigare i veckan bestämt mig för att inte städa, även om jag vet att det behövs... När frukosten var undanplockad och disken i maskinen fortsatte jag av bara farten med de andra rummen, men till skillnad från annars så gjorde jag det med lugn, ro och till stämman av Martin Stenmark (som kan få vem som helst att fyllas av energi)
Så det blev alltså städning, fast det var det enda jag inte skulle göra. Nåväl, nu är det i alla fall rent och undanplockat och det ger ju också en känsla av harmoni...
Det jag däremot hade siktat in mig på var att läsa min intressanta bok som jag för tillfället har fastnat i och det fanns som tur var fortfarande 2 timmar kvar till det. En stor kopp kaffe, tystnad, nystädat hus och en bra bok, då kan det inte bli fel.
Den där tystnaden som inföll kanske gav mig utrymme för att fundera på saker jag inte ger så mycket tid när det för det mesta är fullt upp och mycket ljud runt omkring. Det var visserligen skönt att läsa och boken är väldigt intressant, men det var ändå något annat som pockade på min uppmärksamhet när jag satt med boken i handen... Känslan av att vilja skriva kom hela tiden upp och det nästan kliade i fingrarna av skrivlust, och så många gånger som pratar med andra människor om att göra det som känns viktigt och som ger energi så kan jag ju inte vara sämre själv.
Sagt och gjort...boken fick läggas undan och nu sitter jag alltså här och skriver. Ännu en gång har jag fått bekräftat att jag vill skriva. Jag vill skriva böcker, artiklar, bloggar, dikter....allt vill jag skriva och det kanske är dags att på allvar ta tag i den saken nu.
Tack för tystnaden idag och de insikter den gav mig :)
